Home » Ögonklinik » Ögonoperationer » Diagnostisering och behandling av näthinnan » Näthinneavlossning

Näthinneavlossning

Näthinneavlossning: Symptom, Behandling och Operation

Näthinnan (retina) är en tunn hinna som finns på insidan av ögats botten, och denna uppfattar ljus samt skickar bilder till hjärnan.

Näthinneavlossning uppstår när näthinnan lossnar från sitt normala fäste på grund av en reva. Här förklarar jag symptom, orsaker, behandling och hur en näthinneoperation går till samt återhämtning efter operation.

Näthinneavlossning, vad är det? Hur behandlas det?

Föreställ dig att din näthinna är som en skärm på vilken bilderna av din dag projekteras. Projektorn tar emot bilden och fokuserar denna på exakt denna skärm.

Vid näthinneavlossning får skärmen en skada, som vanligtvis uppstår i periferin. Föreställ dig att skärmen som vi talar om är gjord av en canvasduk samt en hård yta varpå canvasduken sitter fastspänd.

Om ett hål uppstår och inte behandlas fylls området mellan canvasduken och den yttre ytan
gradvis med vätska. Detta orsakar en förvrängd bild och svarta områden på skärmen, som till en början kan räddas men som med tiden förstör resten av canvasduken så att bilden inte längre kan återskapas, inte ens om den lagas.

På grund av detta är det viktigt att snabbt söka specialistvård när ”canvasduken”, alltså näthinnan, går sönder.

Vilka symptom kan tyda på att det handlar om näthinneavlossning?

Till en början finns det kanske inte några områden som man inte kan se på.

Dessa symptom upplevs vanligtvis före näthinneavlossning och att känna till dem kan förbättra det funktionella resultatet.

Om vi upplever dessa symptom kan det vara tecken på dessa tre saker:

1) Symptomen kanske uppstår för att det finns dragning “i fabriken”, utan avlossning.,

2) Ett hål kan ha uppstått utan att vätska trängt in, och då räcker det med en laserbehandling
för att förebygga synförlust.

3) Näthinnan kan ha lossnat och enda alternativet är att operera.

Hur kan detta behandlas?

I princip består behandlingen av att sätta tillbaka näthinnan på sin plats, ta bort vätskan som gör att den inte är på plats och sedan försluta revan med laserbehandling eller kryoterapi. Det finns två olika tillvägagångssätt: extern och intern.

1) Med den externa metoden placeras ett silikonband, antingen runt eller i en del, med
vilken näthinnan förs till sin rätta plats och när hålet får kontakt med ögats vägg motverkar stängningen att ytterligare vätska tränger in.

2) Den interna metoden består av att en substans, gas eller silikon, tillförs i ögat vilket fäster näthinnan på sin plats.

Tillvägagångssätten kan variera beroende av varje enskilt fall liksom tekniken som kirurgen använder, som denne är expert på. Det är möjligt att använda bägge tillvägagångssätten under ingreppet.

Funktionellt resultat

Du ska inte oroa dig. I många fall är det möjligt att reparera näthinnan och bibehålla dess funktion, och alltså synen.

Det kan hända att näthinnan inte fäster helt vid första ingreppet och då blir det nödvändigt med ytterligare en operation, då man ibland använder mer komplicerade tekniker som att kombinera interna och externa metoder eller sätter in trögare substanser i ögat så att näthinnan kan återfästas helt.

Här ska du vara optimistisk, för i de allra flesta fall lyckas det med att fästa näthinnan igen.

Vad ska jag göra efter ingreppet?

Patienten måste följa flera instruktioner. Dessa är i princip vila samt att sitta eller ligga i en speciell position. Denna position beror på hur näthinnan lossnat samt på var hålet sitter, och positionen ska hållas ett bestämt antal timmar.

Ibland kommer läkaren att be dig att sitta, andra gånger att ligga på ena sidan och ytterligare andra gånger att ligga med ansiktet nedåt. Rekommendationerna för hur länge du ska hålla (sitta eller ligga) en bestämd position är individuella och din läkare kommer att tala om detta för dig.

Men först och främst, var lugn och tänk på att allt du gör kommer att vara värt det, för belöningen är att du återfår din syn, och besluten kring denna process görs alltid i samråd med patienten, som är en väldigt viktig del av processen.