Lasertekniker i Korrigering av brytningsfel forut och idag

Lasertekniker i behandlingen av brytningsfel har använts redan i decennier över hela världen. Själv började jag utföra laserbehandlingar för ett tjugotal år sedan, och har idag genomfört ungefär 20 000 ingrepp. Fastän laserteknikerna utvecklats markant sedan de togs i bruk, ser de första patienterna jag behandlade fortfarande utmärkt och är nöjda med resultatet. I det stora hela går ögonlaseroperationer ut på en och samma princip oavsett teknik; att med laserimpulser omforma hornhinnan.

Den allra första lasertekniken var ytlaser eller PRK (photorefractic keratectomy). Denna teknik slopades på grund av dess smärtsamma konvalescens och risken för att ärret som uppkom blir grumligt. I nästa utvecklingsskede av lasertekniker, LASIK (laser-assisted in situ keratomileusis), snittas ett litet lock på hornhinnans yta, och korrigeringsingreppet genomförs med laser under detta lock. Som fördel för detta ingrepp var en snabb återhämtning från proceduren, men senare fann man hos vissa patienter komplikationer med den form som hornhinnan kom att få. Dessa kompliktioner går i dagens läge dock att förutspå på förhand och således utgör denna komplikation inte längre ett verkligt hinder för ingreppet. Även en teknik som kallas för FEMTOLASIK går ut på att med laser göra ett lock i hornhinnan. De olika laserteknikerna skiljer sig i huruvida de är bättre eller sämre än mekaniska metoder att göra locket på hornhinnan och således råder det ingen egentlig kvalitativ skillnad mellan metoderna. För patienten känns ingreppen liknande och återhämtningen från bägge metoderna är snarlik. Synen är bra redan nästa dag, men man är tvungen att använda artificiella tårpreparat under några månader efter ingreppet.  

Den nyaste tekniken inom ögonlaser kallas för SMILE (small insicion lenticular extraction). Denna nya laserteknik är utvecklad av Zeiss och går ut på att utföra laserbehandlingen inne i hornhinnan, utan att snitta ett lock i hornhinnan alls. Fördelarna är flera: större mekanisk tålighet, ingen risk för utveckling av ektasi (förgrumling), ett mer bestående resultat och undvikande av symptomet torra ögon. Ingreppet i sig är lätt även för patienten. Jag har i tiderna opererat min 18-åriga dotter med SMILE-lasertekniken och idag, många år sedan ingreppet, ser hon fortfarande felfritt och är mycket nöjd med utkomsten.

Resultaten av ögonlaser är bättre än någonsin, och risker och komplikationer uppkommer mindre än någonsin. Man kan tryggt säga att lasermetoderna uppnått en nivå som tillåter att vem som helst kan genomgå ett sådant ingrepp, ifall inga kontraindikationer för dem finns. Jag rekommenderar att boka en mottagningstid hos en ögonläkare som har färdighet att genomföra vilket av de ovannämnda ingreppen som helst, och som besitter en bred kunskap och erfarenhet av alla teknikerna som nämnts här. Patienten har då flest alternativ att välja mellan, och hamnar inte i en situation där valet görs ur ett mindre sortiment med endast begränsade alternativ tillgängliga. Själv ser jag inte ingreppets prissättning som en avgörande faktor- vi diskuterar ändå om din synförmåga för resten av livet. För människan är synsinnet trots allt det viktigaste sinnet.

 

Operation for aldersynthet eller presbyopi

Ålderssynthet eller presbyopi utvecklas hos alla vare sig vi vill det eller inte, och oberoende av eventuella befintliga brytningsfel. Åldersynthet är utkomsten av den vanliga åldringsprocessen av ögat, där linsen hårdnar och förlorar sin ackommodationsförmåga, vilket leder till att dess brytningsförmåga inte längre räcker till för att skapa en skarp bild av föremål på nära håll. Åldersynthet uppkommer oftast i 40-årsåldern, i medeltal i 45-årsåldern. Ett bakomliggande litet plusfel på långt håll förespråkar en tidigare ansats av åldersynthet, medan ett litet minusfel tillåter en bättre synskärpa på nära håll. Ifall en person med presbyopi är närsynt, ser denne att läsa utan glasögon. Detta betyder dock inte att ögats förmåga att se på nära håll är bra, utan att ögats brännpunkt är nära. Ta nästa som ett exempel: En åldersynt person med ett brytningsfel på -3.0D (dioptrier) ser att läsa utan glasögon på 33 cm håll. När personen vill se på långt håll, är synen inte skarp eftersom bilden bildas framför näthinnan. Korrigerar man brytningsfelet kommer personen ändå att behöva glasögon för att kunna se på nära håll. En åldersynt person med ett brytningsfel på +3.0D ser inte skarpt vare sig på nära eller långt håll, och behöver då läsglasögon utöver en korrigeringsoperation, för att kunna se på nära håll. I bägge fallen är alltså multifokala glasögon det rätta valet.

Ifall en person är långsynt, dvs. ser bra på långt håll, kommer läsglasögon att behövas när åldersyntheten utvecklas. Att kontonuerligt lägga på och ta av läsglasögon är dock besvärligt och således använder också dessa patienter sig av multifokala linser. Multifokala linser är alltid en kompromiss: där man i samma lins får egenskaperna som möjliggör att se klat både långt bort och på nära håll, kräver de också att man vänjer sig vid användningen av dem. Linsens kanter förvrider synfältet, området för att se skarpt på nära håll är litet och snävt, för att kunna se och röra sig i exempelvis ojämn terräng eller kliva upp för en stege, är man tvungen att nicka för att kunna få information om omgivningen både på nära och långt håll. Glasögonen måste dessutom alltid vara tillgängliga, eftersom patienten inte kan se utan dem varken nära eller på långt håll. En del människor vänjer sig aldrig vid multifokala linser.

För många är utvecklingen av åldersynthet invalidiserande. En metod att på snabbaste möjligaste sätt åtgärda problemet har dock kommit till människors undsättning, nämligen en operation mot åldersynthet (presbyopioperation). I ingreppet avlägsnas den naturliga linsen helt eftersom den inte längre ackommoderar och bryter alltså inte ljuset på rätt sätt. Linsen ersätts med en multifokal artificiell lins. Denna artificiella lins korrigerar brytningsfel som långsynthet, närsynthet och astigmatism, och erbjuder med andra ord en permanent optisk lösning till dessa synfel, och eliminerar dessutom behovet av glasögon helt och hållet. Utkomsten av operationen är bestående och den artificiella linsen behövs inte bytas ut. En framtida utveckling av grå starr utesluts också med ingreppet, eftersom starr inte kan utvecklas i en artificiell lins. Man kan säga att ingreppet erbjuder en lösning till fyra åkommor.

När åldersynthet utvecklats lönar det sig att boka tid hos en ögonkirurg med erfarenhet från tusentals ingrepp, med ett brett kundreferensregister och dessutom helst med personlig erfarenhet av en presbyopioperation. Dessa faktorer garanterar att läkaren besitter kunskapen om olika linstypers egenskaper, och kan informera patienten om operationens fördelar, nackdelar, risker och biverkningar. Inget brytningsfel är ett hinder för operationen- en presbyopioperation lämpar sig för alla. Under förundersökningen utesluts de väldigt sällsynta kontraindikationerna som finns för operationen. En presbyopioperation är dock en kompromiss i det hänseendet att en likadan syn som man hade som 20-åring ändå inte går att uppnå längre. Å andra sidan är livet efter 50 levnadsår ett ständigt kompromissande på flera sätt. Resultatet av presbyopioperationen är trots allt väldigt bra.

Till riskerna för operationen hör en sällsynt bakterieinflammation, vars prevalens är 1/30 000 patienter. Att något skulle gå snett under själva ingreppet är sällsynt, och de symptom som tillhör konvalescensperioden (irritation, svullnad) kan lätt åtgärdas med rätt vård. Under några månader efter inreppet kommer ögonen att vara torra, och i mörker kommer ljusa glorior att synas runt ljuspunker. Vissa upplever bilkörning i mörker obekvämt efter ingreppet. Till att börja med kan solglasögon behövas i bilkörning i startk solljus. Eftersom den nya linsen fördelar ljus kan läsning kräva en starkare ljuskälla. Hos de allra flesta är dessa symptom förbigående, men i vissa fall kan symptomen bli bestående, men medför sällan stora besvär.

Presbyopioperationen påminner om starroperation, men är snabbare att genomföra och har en kortare konvalescensperiod eftersom den artificiella linsen som implanteras är mjukare. Själva operationen räcker 5-10 minuter, postoperativ medicinsk vård behövs under 3 veckors tid och postoperativa kontrollundersökningen genomförs ofast en månad efter ingreppet.

Symptom som är relaterade till konvalescensperioden avtar gradvis under de första månaderna. De allra flesta, upp till 98% av patienterna som genomgått operationen, är nöjda med utkomsten och skulle göra om ingreppet eller rekommendera det till en vän. De resterande 1-2% av patienterna upplever biverkningarna som obekväma nog för att inte vara genomgående nöjda med operationen. Man bör dock minnas att man inom de medicinska specialområdena aldrig uppnår ett värde på 100% när man redogör för hur nöjda patienterna varit med ett ingrepp- ändå uppnår ögonkirurgin det högsta värdet.

Med det goda och trygga kirurgiska ingreppet som idag är tillgängligt, är åldersynthet inget man är tvungen att lida av. Innan operationen behövs en genomgående och av en specialist utförd förundersökning, varefter patienten informeras grundligt om det essentiella gällande ett eventuellt ingrepp. En omständlig undersökning, en god kirurgisk teknik och valet av den rätta linstypen för den rätta patienten resulterar i en nöjd patient samt en nöjd läkare.